Gå direkt till innehållet

Solen

På sommaren och semesterresor är solljuset och solens underbara värme kronan på verket för många. Det är dock viktigt att vara försiktig med solljuset. Stora mängder UV-strålning och solsveda ökar risken för att insjukna i hudcancer.

Risken för hudcancer är verklig även i Finland, även om solen inte gassar på samma sätt som i de varma, sydliga länderna.

Hudcancer förorsakas nästan alltid av solens UV-strålning. Till och med 95 % av hudcancerfallen kan förebyggas om man skyddar sig rätt från solen. Det främsta sättet att skydda sig från solens strålar är att hålla sig i skuggan.

Vilka cancertyper förorsakar UV-strålningen?

UV-strålningen förorsakar hudcancer, som melanom, spinocellulär cancer och basalcellscancer. UV-strålning som solen producerar är den viktigaste riskfaktorn för hudcancer. Om man bränner sig upprepade gånger och exponeras för solen i hela sitt liv, ökar risken för hudcancer.

Hudcancerfall har blivit vanligare under de senaste åren. Det beror främst på att befolkningen åldras. Samtidigt vistas man nuförtiden mera lättklädd i solen, vilket också kommer fram i statistiken.

Melanom

Melanom är den farligaste hudcancertypen, eftersom den sprider sig snabbt och skickar metastaser. Risken för melanom ökar särskilt om man bränt sig i ung ålder. Också alltför intensivt solbadande och användning av solarium ökar risken.

Melanom har under flera decennier varit en av de cancertyper som snabbt blivit vanligare. Karakteristiskt för hudmelanom är att det uppstår på kroppen eller extremiteterna. Till skillnad från andra hudcancertyper förekommer melanom även hos relativt unga människor.

Den största risken för att insjukna i melanom ligger hos dem som har

  • ljus hud och bränner sig lätt (hudtyp 1 eller 2)
  • rött eller ljust hår och ljusa ögon
  • många födelsemärken eller fräknar
  • melanom i släkten (ärftlighet)
  • bränt sig upprepade gånger i solen.

Ofta uppstår melanom som ett nytt födelsemärke eller en ny hudförändring. Uppskattningsvis vart tredje melanom får sin början i ett existerande födelsemärke. Om du har ett födelsemärke vars utseende ändras eller du hittar ett nytt födelsemärke som gör dig misstänksam, visa det för läkaren.

Observera dina födelsemärken

Andra former av hudcancer

Spinocellulär cancer och basalcellscancer (basaliom) utvecklas till följd av långvarig exponering för solen och oftast hos äldre människor.

Dessa cancertyper förekommer främst i ansiktet och händerna, dvs. i områden som ständigt exponeras för solen. Basalcellscancer är den vanligaste, men samtidigt den ofarligaste av alla hudcancertyper, eftersom den är lokal och inte skickar några metastaser. Spinocellulär cancer och basalcellscancer har vanligtvis en god prognos.

Läs mera om hudcancer

Hudcancer(öppnas i ett nytt fönster) (Allt om cancer)

UV-strålning som solen producerar kan skada cellerna. När en hudcell tar skada, sker det förändringar som kan leda till hudcancer.
UV-strålning eller ultraviolett strålning delas i tre olika grupper: UVA-, UVB- och UVC-strålning.

UVA-strålningen tränger sig in i hudens djupaste skikt.

UVB-strålningen tränger sig in i hudens ytliga delar. Den gör att huden blir brun och tjockare och man bränner sig. Solsveda förorsakas främst av UVB-strålning.

UVC-strålningen filtreras fullständigt i de högsta lagren i atmosfären.

Det har länge varit känt att UVB-strålningen förorsakar cancer. Däremot trodde man länge att UVA-strålningen är ofarlig, men enligt de senaste undersökningarna kan den främja uppkomsten av hudcancer.

Solbränna och solsveda

På grund av UV-strålning som solen producerar bildas det pigmentämne, melanin, i huden. På så sätt blir huden brun. Den bruna färgen fungerar som hudens skyddsmekanism. Dess funktion är att skydda hudens djupaste skikt.

När pigmentämnet blir mörkare, ökar mängden pigment och huden blir tjockare. Solbrännan skyddar inte huden från solsveda. Även en mörk solbränna motsvarar högst skyddsfaktorn 4.

”Solsvedan lämnar ett
minnesspår i huden.”

När man bränt sig i solen, är det ett tecken på att de skador som UV-strålningen förorsakat överskridit hudens tolerans. Om huden rodnar betyder det redan att man bränt sig. Många finländare bränner sig inom 10 minuter om de utsätter sig för intensiv strålning.

Huden härdas inte av solsvedan, i själva verket är det tvärtom. Den lämnar ett minnesspår i huden. Därför ökar stora doser UV-strålning och upprepad solsveda under barndomen och i ung ålder risken för att senare insjukna i hudcancer.

Långvarig och upprepad exponering för UV-strålning gör också att huden åldras snabbare. Största delen av ålderstecknen i huden förorsakas av solens UV-strålning. Huden förlorar sin spänst och fasthet, det bildas rynkor och fläckar och huden blir strävare.

Hos barn är huden ännu känsligare för solen än hos vuxna. Barnets hud är tunn och dess skyddsmekanismer är inte ännu lika välutvecklade.

Därutöver vistas barnen mycket i solen. Om barnet bränner sig upprepade gånger i solen, ökar risken för att insjukna i melanom i vuxen ålder. Därför är det synnerligen viktigt att skydda barnen från solen. (linkki teemaan)

Om man får solsveda, kan en kortisonsalva lindra de starkaste hudreaktionerna. Smärtan kan lindras av en antiinflammatorisk värktablett. De skador som solsvedan förorsakat i hudcellerna kan man dock inte påverka i efterskott. Det är viktigt att i fortsättningen undvika solsveda.

Hudtyper

Människorna kan på basis av hur lätt de bränner sig i solen delas i sex olika grupper. Det är relativt lätt att bestämma hudtypen på basis av hudfärgen: mycket ljus hud med fräknar hör till grupp 1, ljus hud till grupp 2.

Mörkare hud tål solljus bättre än ljus hud, men skyddar inte från hudcancer. Det är också viktigt att komma ihåg att solbränna inte nämnvärt ökar hudens tolerans.

Människor som hör till grupp 1 eller 2 bränner sig lättast. De har också högsta risken för att insjukna i hudcancer.

De flesta finländare hör till grupp 3, en fjärdedel till grupp 1 eller 2 och var tionde till grupp 4. Till grupp 5 eller 6 hör ännu färre.

Solbad och semester på stranden

Tanken på solbad på särskilt semesterresor, stranden eller poolen kan kännas avkopplande, men borde undvikas av hälsoskäl. På en öppen plats kommer hälften av strålningen som ströstrålning från omgivningen.

Därutöver är det särskilt skadligt att ligga i solen i bikini eller badbyxor. När man ligger, exponeras en betydligt större andel av hudens yta för solen och strålningen träffar huden vertikalt. I upprätt ställning får man endast en fjärdedel av den dosen som man får när man ligger. Därför är det bra att njuta av solen i upprätt ställning, rörelse och skuggan.

Solarium

Solarium är inget tryggt alternativ för solens UV-strålning. I själva verket är den UV-strålning som man fått i ett solarium 10–15 gånger starkare är den dosen man får vid middagstid i Sydeuropa.

Ett solarium producerar annorlunda UV-strålning än solen. Där utsätts huden mycket mera för UVA-strålning och den blir snabbt brun. Men UVB-strålningens förtjockande verkan saknas helt. Således skyddar solbrännan som man fått i ett solarium betydligt sämre mot solsveda än den naturliga solbrännan. Om man brukar använda solarium och därutöver bränner sig upprepade gånger i solen, ökar risken för hudcancer betydligt.

Barn och ungdomar under 18 år ska enligt lagen inte alls använda solarium i Finland.

Läs mera om solarium

Solarium (STUK)

Det gäller att inte undervärdera solens strålningsintensitet. Ju intensivare solens strålning är, desto snabbare förorsakar den skador på huden.

UV-strålningens intensitet beror på många faktorer. Den påverkas av

  • läget på jordklotet
  • årstiden
  • klockslaget
  • väderleken
  • höjden från havsytan
  • strålningens reflexion och dispersion

Till exempel i högsommarvärme och solsken överskrids den trygga dosen betydligt snabbare än tidigt på morgonen.

Ju högre solen står på himlen, desto mera UV-strålning träffar jorden. Det är lätt att kontrollera strålningsintensiteten genom att titta på sin egen skugga: Ju kortare den egna skuggan är, desto farligare blir hettan.

Det är dock bra att komma ihåg att inte heller mulet väder skyddar från UV-strålning. Till och med 90 procent av strålningen kan tränga igenom lätta moln.

Solen är särskilt stark på stranden, på snö eller i närheten av vatten, eftersom ljus sand och speciellt snö reflekterar strålningen effektivt. Även vatten reflekterar solstrålarna.

UV-index

Intensiteten hos ultraviolett strålning beskrivs med hjälp av UV-index. UV-indexet anger mängden ultraviolett strålning i ett relationstal. Ju högre tal, desto kortare är tiden som huden tål solsken utan att brännas. Om UV-indexet är t.ex. 9, och man har känslig hud, bränner man sig på 14 minuter.

Det finns skäl att skydda sig från UV-strålningen, när UV-indexet är 3 eller högre. Ett indextal som ligger över 11 tyder på extremt intensiv och skadlig strålning.

I Finland överskrider man UV-indexet 3 från maj till augusti. Det är viktigt att skydda sig från solen dagligen mellan kl. 11-15. I södra Finland är UV-indexet på en solig högsommardag högst 5–6.

”I Finland överskrider man
UV-indexet 3 från maj till augusti.”

På populära semestermål som vid Medelhavet, i Thailand och på Kanarieöarna är UV-indexet nästan alltid över 3. Som högst kan det vara mera än tvåfaldigt jämfört med sommaren i Finland. Även i bergstrakterna är UV-strålningen intensiv. T.ex. på Himalaya kan UV-indexet vara så högt som 16.

Dagens UV-index kan du kontrollera på Meteorologiska institutets webbsida. Läs mera om UV-indexet

UV-index (Meteorologiska institutet)

Det går bra att glädja sig över solen, bara man kommer ihåg att skydda sig rätt och njuta av solen med måtta.

Det finns tre centrala sätt att skydda sig från solens strålning: Skugga, kläder och solkräm.

Dra dig till skuggan särskilt vid middagens soligaste timmar. Ungefär hälften av den dagliga UV-dosen ackumuleras mellan kl. 11-15. Därför ska man först och främst vistas i skuggan; det är det enklaste sättet att skydda sig från solens skadliga verkan.

Skydda dig med lätta, löst sittande kläder. Ärmarna får gärna gå till armbågarna och kjolen eller shortsen till knäna.

Välj hellre löst sittande än tajta kläder. Mörka och färggranna tyger skyddar bättre än ljusa. Ett tunt, ljust eller slitet klädesplagg kan motsvara skyddsfaktorn 4 eller 5.

Använd hatt. En vidbrättad hatt ger skydd för ansiktet, nacken och öronen.

Skydda dina ögon med solglasögon. UV-strålningen är skadlig också för ögonen. Strålningen förorsakar även att ögats lins blir grumlig och kan leda till gråstarr och degeneration av ögonbotten.

Kontrollera att solglasögonen är av hög kvalitet. Kännetecken på hög kvalitet är

  • CE-märkning
  • UV 400 -märkning
  • och ett löfte om 100-procentigt UV-skydd.

Ordentliga solglasögon filtrerar strålningen effektivt och förhindrar att strålningen träffar ögonen från sidorna. Solglasögon behövs även på vintern, eftersom snödrivorna reflekterar solljuset och mångfaldigar strålningen som ögonen exponeras för.

Välj minst skyddsfaktor 15. Enligt världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation ska solskyddsfaktorn i en solkräm vara minst 15, 30 på solsemesterresor. En solkräm med solskyddsfaktor 15 filtrerar bort 93 procent av UVB-strålningen. En solkräm med solskyddsfaktor 30 filtrerar i sin tur 96 procent av UVB-strålningen.

Tänk på att krämens effekt kan minska med hälften, om du inte applicerar tillräckligt mycket av den på huden. Därför är det bättre att välja en högre skyddsfaktor.

Kontrollera att den kräm som du använder skyddar både mot UVA- och UVB-strålningen. Lägg på de områden som kläderna inte skyddar, såsom ansiktet, öronen, benen och handryggarna. Hos barn är det bra att använda en ännu högre skyddsfaktor.

”Använd en rejäl mängd solkräm.”

Det är viktigt att komma ihåg att man inte med hjälp av solkrämer kan förlänga den tiden man vistas i solen. Skyddsfaktorn (SPF) är ett mått på solskyddsmedlets förmåga att förhindra solsveda som UVB-strålningen förorsakar. Skyddsfaktorerna bestäms på basis av tillverkarens mätningar där solkrämen alltid läggs på i ett tjockt lager.

Använd en rejäl mängd solkräm, mera än du brukar använda vanlig fuktighetskräm. Smörj in huden med en riklig mängd solkräm cirka en halv timme innan du går ut och sätt mera en halv timme senare. Ytterligare lager behövs efter att du simmat, torkat dig med en duk eller svettats.

Även om du redan har solbränna, behöver du solkräm.

Vanligtvis håller solskyddsmedel 1–2 år efter att förpackningen öppnats. Solkrämer ska inte förvaras i solljus, eftersom många filtermolekyler sönderfaller i höga temperaturer.

Man behöver inte vistas många timmar i solen för att få tillräckligt med D-vitamin. I april-september får en ljushyad finländare tillräckligt med D-vitamin genom att vistas tre gånger i veckan ungefär 15 minuter i solen med ansiktet och händerna otäckta då UV-indexet är över 3. Man får D-vitamin också i fiskrätter, och många mjölkprodukter är berikade med D-vitamin.

På vintern finns det skäl att ta D-vitamin också i form av tabletter eller annat tillskott. Mörkhyade människor bosatta i Finland ska använda D-vitamintillskott året om.