Ungefär varannan rökare dör av tobaksrelaterade sjukdomar om de inte slutar röka. Användning av tobaksprodukter är i Finland och i hela världen den viktigaste orsaken som kan förebyggas till sjukdomar och för tidiga dödsfall.
”Alla tobaksprodukter
är skadliga.”
Tobaksprodukter är välutvecklade produkter som framkallar och upprätthåller beroende. Tobaksprodukter är cigaretter, cigarrer, pipa, olika sorters snus och vattenpipa.
Alla tobaksprodukter är skadliga oberoende om man röker, snusar eller tuggar dem eller om man blir utsatt för passiv rökning. Den största cancerrisken är förknippad med tobaksrökning, eftersom det vid förbränningsprocessen bildas flera farliga, cancerframkallande ämnen.
Även andra nikotinprodukter som elcigarett och e-shisha framkallar beroende och är hälsoskadliga.
Den goda nyheten är att antalet rökare har sjunkit i Finland. År 2014 rökte 16 procent av vuxna dagligen, män något oftare än kvinnor. Förbrukningen av andra tobaksvaror och nikotinprodukter som elcigaretter och snus har dock stigit oroväckande mycket under de senaste åren.
Tobaksvaror och andra produkter som innehåller nikotin framkallar ofta starkt beroende hos användarna. På grund av beroendet som nikotin förorsakar är det svårt att sluta med tobaks- och nikotinprodukterna.
Nikotinberoendet betyder att antalet nikotinreceptorer i det centrala nervsystemet och deras funktion förändras till följd av nikotinbruket. Nikotinberoendet är mycket starkt.
Testa ditt nikotinberoende:
Riippuvuustesti (på finska) (Fressis.fi)
Tobaksvaror och andra nikotinprodukter är avsiktligt utvecklade så att de snabbt framkallar beroende. Utöver det fysiska nikotinberoendet utvecklas lätt ett psykiskt och socialt beroende.
Oavsett källa förorsakar nikotin hälsoskador av många slag: blodtrycket förhöjs, blodkärlen i både armar och ben kontraheras, hjärtfrekvensen stiger, blodkärlen bli så småningom förkalkade och risken för blodproppar ökar. Nervfunktionen och hormonbalansen rubbas, konditionen försvagas gradvis och det förekommer sömnlöshet, huvudvärk och svettning.
Den som snusar får en större nikotindos än den som röker. En del av snuset sväljs oundvikligen, vilket gör att många av de skadliga ämnen som det innehåller lätt absorberas från magsäcken in i hela kroppen. Nikotinet ändrar redan i små doser de inre sekretionsfunktionerna, anstränger hjärtat och stör magsäckens naturliga funktion.
Abstinenssymtom
Brist på nikotin förorsakar abstinenssymtom hos den som är beroende av nikotin. Abstinenssymtomen beror på att nikotinhalten i blodet sjunker och kroppen begär mera nikotin.
En ny nikotindos ger upphov till en känsla av välbefinnande. Beroendet får rökaren att med jämna mellanrum gripa tag i sitt cigarettpaket eller sin snusask.
Abstinenssymtomen börjar några timmar efter den sista nikotindosen och är som värst 1–2 dygn efter att man slutat. Typiska symtom är depression, sömnlöshet, retlighet, frustration, ångest, koncentrationssvårigheter, rastlöshet och ökad aptit.
I genomsnitt pågår symtomen i en månad, men ett obestämbart begär efter tobak kan fortsätta i till och med över ett halvt år.
Alla tobaksvaror och andra nikotinprodukter förorsakar flera livsfarliga sjukdomar. Konsumtionen av dem ökar markant risken för en förtidig död.
Tobak/cigaretter: Många lungsjukdomar är förknippade med tobaksrökning. Riklig och långvarig rökning ökar risken för att insjukna i kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och kronisk bronkit.
Därutöver förekommer det hos så gott som alla rökare ett irritationstillstånd eller inflammation i luftrören. Den här s.k. rökhostan beror på mekanisk irritation som tobaksröken ger upphov till i lungorna.
Rökare har en tvåfaldig risk för hjärt- och hjärninfarkt i jämförelse med icke-rökare. Rökaren utsätts för typ 2 diabetes och kranskärlssjukdom. Kolmonoxid som tobak innehåller försvagar prestationsförmågan. Därutöver förorsakar tobaksrökningen magsår, impotens, infertilitet och osteoporos. Den försvagar t.ex. hudens, tändernas och munnens hälsa.
Snus: Användning av snus ökar risken för diabetes. Den irriterar slemhinnorna i munnen och förorsakar stående frätskador i tandköttet. Användning av snus ökar risken för kranskärlssjukdom samt hjärt- och hjärninfarkt.
Mera information om hälsorisker som snuset framkallar:
Nuuskan terveyshaitat (på finska) (Duodecim-lehti)
Tobaksrökningen förkortar livet i genomsnitt med 8–10 år. Det bästa du kan göra för dig själv, din familj och dina vänner är att sluta röka.
Utan tobak är du friskare, risken för otaliga sjukdomar minskar och livskvaliteten blir bättre.
Om du inte röker eller använder andra tobaksvaror, bra så! Håll fast vid ditt beslut.
Redan ringa mängder cigaretter försvagar din hälsa. Det enda sättet att beständigt förstärka din hälsa är att helt och hållet sluta röka.
”Varje människa kan sluta oberoende
hur länge eller hur mycket hon har rökt.”
Ju mera du använder tobak eller andra nikotinprodukter, desto allvarligare är de skador som de förorsakar. Det spelar också roll, hur länge du har använt tobak eller andra produkter.
Ju yngre du är när du slutar, desto bättre. Det är dock aldrig för sent att sluta. Risken för cancer minskar hos människor i alla åldrar efter att de slutat röka. De allvarliga hälsorisker som tobaksrökningen och andra tobaksprodukter förorsakar kan inte repareras på annat sätt, som t.ex. genom att hålla normalvikt eller motionera mycket.
Varje människa kan sluta oberoende hur länge eller hur mycket hon har rökt. För en del kan det dock vara lättare än för andra. Det kräver alltid seghet och hårt arbete.
Det finns många sätt att sluta. För en del är det bäst att sluta abrupt. För en del är den bästa metoden att först dra ned på sin rökning och sedan sluta.
Tips till dig som vill sluta röka
- Det är viktigt att förbereda sig noga när man ska sluta röka eller snusa.
- Fundera varför du vill sluta. Vilken nytta får du av tobak eller snus och vilka nackdelar har de? Ta reda på hälsoriskerna.
- Tänk över, vilka situationer och känslotillstånd som får dig att röka.
- Pricka in ett datum då du ska sluta röka
- testa ditt beroende: http://www.fressis.fi/tupakka/riippuvuustesti (på finska)
- ta reda på huruvida du behöver nikotinersättningsmedel eller läkemedel som stöd
- släng alla varor som har med rökningen att göra.
- Största delen av dem som slutar röka får abstinenssymtom som pågår i 3–4 veckor. De blir lättare dag för dag.
- Motion, friluftsliv och andra hobbyer och avslappning gör det lättare att tänka på annat än tobak och abstinenssymtom. Fyll dina dagar med intressanta sysslor.
- Berätta om ditt beslut för dina anhöriga. Be om stöd från dina vänner och anhöriga.
Ibland behöver man professionell hjälp vid avvänjning. Det får man på hälsovårdscentralen, arbetshälsovården, skol- och studenthälsovården, mödrarådgivningen och apoteket.
www.stumppi.fi (på finska)
www.fressis.fi (på finska)
Nyttan med att sluta röka känns omedelbart:
- Redan under de första dagarna sjunker kolmonoxidhalten i blodet och nikotinet försvinner från kroppen. Lukt- och smaksinnet blir betydligt bättre. Hjärtfrekvensen blir jämnare och blodtrycket sjunker. Lungorna börjar bli rena av slem, och det blir lättare att andas.
- Cirkulationsorganens och lungornas funktion blir bättre och den fysiska prestationsförmågan förbättras redan efter att man varit två veckor utan att röka.
- Efter ett år har risken för hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom sjunkit till hälften.
- Tio år efter att man slutat röka är risken för lungcancer endast ungefär hälften av den motsvarande risken hos en rökare. Femton år efter att man slutat röka har risken för hjärninfarkt sjunkit till samma nivå som hos icke-rökare.
När behöver man ersättningsmedel?
Nikotinersättningsmedel rekommenderas endast för dem som har rökt mera än 10 cigaretter om dagen och/eller är starkt beroende av nikotin.
Nikotinersättningsmedel finns t.ex. i form av tuggummi, plåster, inhalator och sugtablett. Därutöver kan läkaren ordinera olika ersättningsläkemedel.
(På finska eller på engelska)
Institutet för hälsa och välfärd:
Suomalaisen aikuisväestön terveyskäyttäytyminen ja terveys (AVTK)
Tupakka (osiossa tietoa tupakkatuotteista, kuten savukkeesta, nuuskasta, sähkösvaukkeesta ja vesipiipusta, sekä nikotiinista ja tupakan lisäaineista)
Nevalainen, S. & Ollila, H. (2015) Lasten ja nuorten tupakoimattomuuden edistäminen – kansallisen strategian arviointi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.
Ollila, H. & Ruokolainen, O. (2016) Tupakkatuotteiden yhteiskäyttö yläkouluissa ja toisen asteen oppilaitoksissa 2000–2015. Tutkimuksesta tiiviisti 2/2016. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki.
Ollila, H.; Ruokolainen, O. & Heloma, A. (2014) Yläkoululaisten tupakointi Suomessa. Global Youth Tobacco Survey 2012 -tutkimuksen maaraportti. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.
Utländska källor:
IARC Monograph: Smokeless Tobacco and Some Tobacco-specific N-Nitrosamines (2007)
Smoking and cancer, Cancer Research UK
Tobacco, European Code Against Cancer, IARC
Grana RA, Popova L, Ling PM. A. Longitudinal, Analysis of Electronic Cigarette Use and Smoking Cessation. JAMA Intern Med 2014;174(5):812–813.
Vickerman ym. Use of electronic cigarettes among state tobacco cessation quitline callers. Nicotine Tob Res 2013 Oct;15(10):1787–91.
Zendehdel ym. Risk of gastroesophageal cancer among smokers and users of Scandinavian moist snuff (pdf) International Journal of Cancer 2008 Oct; 122(5): 1095–1099.
Andra källör och material:
Keuhkosyöpä, Käypä hoito -suositus
Nuorten terveystapatutkimus 2015. Nuorten tupakkatuotteiden ja päihteiden käyttö – 1977-2015 (2015), sosiaali- ja terveysministeriö.
Nuuskan terveyshaitat, Lääketieteellinen aikakauskirja Duodecim
Suomen ASH (järjestön sivuilla tietoa tupakkatuotteista, kuten savukkeesta, nuuskasta, sähkösavukkeesta ja vesipiipusta)
Tie savuttomaan Suomeen – Tupakkapoliittinen toimenpideohjelma (2014), sosiaali- ja terveysministeriö.
Vesipiippu, väitteitä ja faktaa, Hengitysliitto (pdf)
Att sluta röka:
Fressis, Tietoa ja apua lopettamiseen, Syöpäjärjestöt
Cancerorgnaisationernas material: