Virus och bakterier

Man kommer sällan att tänka på virus och bakterier i samband med cancersjukdomar, men en del virus och bakterier förorsakar cancer. Enligt bedömningarna förorsakar virus- och bakterieinfektioner 15–20 % av alla cancerfall i världen.

I utvecklingsländer är cancerfall som förorsakats av infektioner vanligare än i utvecklade länder.

Olika virus- och bakterieinfektioner förorsakar cancer på olika sätt. Vissa har en direkt inverkan på de gener som definierar celltillväxten, medan vissa ger upphov till ett kroniskt infektionstillstånd som till slut kan leda till cancer.

En del infektioner försvagar människans eget immunförsvar, och kroppen har inte då förmågan att kämpa mot cancer.

”Beroende på viruset eller
bakterien kan du skydda din hälsa på olika sätt.”

Största delen av människor som får en virus- eller bakterieinfektion får inte alls cancer. Utöver smittan spelar också många andra faktorer, såsom levnadsvanorna, in i canceruppkomsten.

Beroende på viruset eller bakterien kan du skydda din hälsa på olika sätt. Mot vissa virus kan man skydda sig med ett vaccin eller genom att använda kondom. Det finns dock inte alltid något sätt att skydda sig.

På den här sidan har vi samlat information om viktiga cancerframkallande virus och bakterier.

Humant papillomvirus (HPV) är ett vanligt virus, som förorsakar förändringar i t.ex. livmoderhalsens celler. Papillomviruset hör till de mest välkända cancerframkallande virusen.

Inflammationstillstånd som papillomviruset förorsakat är den viktigaste riskfaktorn för livmoderhalscancer. Utan en papillomvirusinfektion kan livmoderhalscancer inte uppstå. En infektion leder dock inte på långa vägar alltid till cancer.

Upp till 80 procent av människorna får i något skede en papillomvirusinfektion, men hos de flesta försvinner den utan att ge upphov till förändringar.

Humant papillomvirus smittas genom direkt hud- eller slemhinnekontakt t.ex. i genitalområdet. Infektionerna förekommer främst hos 20–25-åringar.

Vilka cancertyper förorsakar humant papillomvirus?

Man känner till över 100 olika papillomvirus som förekommer hos människor. Endast en del av dessa virus kan förorsaka cancer.

Papillomvirusen delas i virus med låg cancerrisk som endast kan förorsaka godartade förändringar (vårtor, papillom i struphuvudet, kondylom i genitalierna) och virus med hög cancerrisk.

Papillomvirus med hög cancerrisk skadar cellernas DNA och får cellerna att dela sig och växa okontrollerat. Detta kan ge upphov till cancer.

”En liten del av cellförändringarna
utvecklas till förstadier till cancer.”

Papillomvirus med hög cancerrisk (HPV typ 16 och 18) kan i synnerhet förorsaka livmoderhalscancer. De kan också förorsaka vissa cancertyper i yttre könsorgan, slida, penis, analöppning, huvud och hals.

En papillomvirusinfektion med hög cancerrisk är nästan alltid symptomfri och läks av sig själv. Emellertid förlängs infektionen hos en liten minoritet. Hos kvinnor kan denna förlängning leda till cellförändringar i livmoderhalsen. En liten del av cellförändringarna utvecklas till förstadier till cancer och utan behandling senare till livmoderhalscancer.

Vad kan jag göra?

Riskfaktorer för livmoderhalscancer är samlag från ung ålder, flera sexpartner och rökning. Kondom skyddar inte fullständigt mot smittan, men minskar risken. Det finns ingen behandling mot HPV-infektionen i sig.

Med hjälp av cellprov eller s.k. Papa-prov kan man klarlägga om det finns cellförändringar i livmoderhalsen. Man kan också utföra en HPV-test eller papillomvirustest. Den bidrar till att klarlägga huruvida kvinnan har en papillomvirusinfektion med hög risk. Om infektion konstateras, utförs ett Papa-prov för att konstatera eventuella cellförändringar.

Livmoderhalscancer (Allt om cancer, på finska)

HPV-vaccinet

Papillomvirusinfektionen kan förebyggas med hjälp av ett HPV-vaccin. Vaccinet skyddar mot de vanligaste HPV-typerna. Det förebygger uppkomsten av förstadier till livmoderhalscancer och cancer i slida och yttre könsorgan som också förorsakas av HPV-infektion.

Vaccinet skyddar bäst när det tas före det första samlaget. Vaccinet är effektivt endast hos människor som inte någonsin haft en HPV-infektion.

HPV-vaccinet är numera en del av det nationella vaccineringsprogrammet. Det ges till flickor som går på sjätte klassen.

Därutöver kan alla kvinnor under 26 år låta sig vaccineras.

Läs mera om HPV-vaccinet:

Vaccin mot humant papillomvirus (Institutet för hälsa och välfärd)

Screening av livmoderhalscancer

Ett av de viktigaste sätten att skydda sig mot livmoderhalscancer är att regelbundet delta i Papa-screeningar. Med hjälp av Papa-screening kan man försäkra sig om att förstadier inte utvecklas vidare till cancer. I Finland får alla 30-, 35-, 40-, 45-, 50-, 55- ja 60-åriga kvinnor en kallelse till Papa-screening. I vissa kommuner erbjuds screening även till 25- och 65-åriga kvinnor.

Man ska delta i screening av livmoderhalscancer även om man fått ett HPV-vaccin. Vaccinet skyddar inte mot alla virustyper, och det är inte effektivt mot en existerande infektion.

Screening av livmoderhalscancer (Cancerregister)

Hepatit B (HBV) och hepatit C (HCV) är virus, som förorsakar leverinflammation. I Finland är hepatit B och C sällsynta virus.

Hepatit B smittar genom oskyddat sex och via blod, till exempel om man använt begagnade sprutor och nålar. Virus kan också smitta från modern till barnet under förlossningen eller amningen.

Läs mera om hepatit B -virus:

Hepatit B -virus (på finska, Institutet för hälsa och välfärd)

Hepatit C smittar via blod, till exempel via begagnade sprutor och nålar. Det händer också, dock sällan, att hepatit C smittar sexuellt eller från modern till barnet under förlossningen. I Finland förekommer hepatit C -virusinfektioner främst hos dem som använder intravenösa droger och delar sprutor med andra.

Läs mera om hepatit C -virus:

Hepatit C -virus (på finska, Institutet för hälsa och välfärd)

Vilka cancertyper förorsakar hepatitvirusen?

Hepatit B- ja hepatit C -infektioner kan obehandlade leda till leverskada och ibland till levercirros eller skrumplever. 10–20 % av alla som insjuknat i levercirros drabbas senare av levercancer.

Vad kan jag göra?

Det finns ett vaccin mot hepatit B. Det hör inte generellt till det nationella vaccineringsprogrammet, eftersom viruset är sällsynt i Finland. Man kan ändå få vaccinet gratis som en del av det nationella vaccineringsprogrammet, om man hör till en viss riskgrupp, till exempel patienter med blödarsjuka.

Det finns inget vaccin mot hepatit C. I Finland är risken för hepatit C mycket låg.

Kondom skyddar mot hepatitinfektioner vid sexuell kontakt. Rena sprutor och nålar förebygger smitta vid användning av intravenösa droger. Det rekommenderas inte att man tar tatueringar eller piercingar utomlands.

Helikobakterieinfektion (helicobacter pylori) är en av de vanligaste infektionerna. Helikobakterien lever på magsäckens slemhinna.

Nästan hälften av världens population har en helikobakterieinfektion. Den är mycket vanligare i utvecklingsländer jämfört med utvecklade länder. Man har påvisat att infektionen är förknippad med ohygieniska förhållanden. Helikobakterieinfektionen är vanligare hos äldre människor.

”Nästan hälften av världens population
har en helikobakterieinfektion.”

Helikobakterien förorsakar en kronisk inflammation på magsäckens slemhinna. Största delen får inga allvarliga symtom. Helikobakterien kan dock förorsaka magsår och sår i tolvfingertarmen. Förändringar som den bidrar till i magen ökar risken för magcancer.

Läs mera om helikobakterien:

Helikobakterie (på finska, Terveyskirjasto)

Epstein-Barr virus (EBV) är ett herpesvirus som förorsakar inflammation i lymfvävnaden. EBV är välkänd eftersom det förorsakar en vanlig körtelfeber, mononukleos, som också kallas för kyssjuka.

EBV är ett vanligt virus som kan smitta människor emellan genom upphostningar, nysningar eller via mat eller dryck. De flesta bär på viruset, även om de inte har några symtom. Man blir inte kvitt EVB-viruset, och det finns inte heller något vaccin mot det.

Herpesvirus försvagar immunförsvaret, vilket utsätter celler för förändringar. EBV-infektionen kan förorsaka Burkitts lymfom, Hodgkins lymfom och en viss cancertyp som förekommer i näs-halsområdet.

Ett annat herpesvirus förknippat med cancer är humant herpesvirus 8 (KSHV). KSHV-infektioner är mycket sällsynta i Finland. Detta virus smittar genom oskyddat sex och via blod. KSHV-infektionen kan förorsaka Kaposis sarkom.

Det är mycket sällsynt att en människa som bär på ett herpesvirus drabbas av cancer på grund av sin infektion. Hos friska människor som har ett bra immunförsvar ökar herpesvirusinfektioner inte risken för cancer.

HIV-infektion (HI-virus) förorsakar inte direkt cancer. Människor som har HIV-infektion har dock en högre risk för att insjukna i vissa cancerformer, eftersom deras immunförsvar drastiskt har försvagats.

Läs mer om HIV-infektion:

HIV (på finska, Institutet för hälsa och välfärd)

Hiv-stödcentralen